För nåt år sedan fick jag en kudde av min mormor, bara för att den var svartvit och typ jag älskar den kombinationen du vet. Jag har shackrutiga väggar och svartvita garderobsdörrar och sånt... Så långt inget märkligt.
En dag när jag som bäst blippade på intranätet så stack nåt mig i ryggen, och min nästan oanvända blacknwhite kudde fällde. Den fällde dun.
Foto: vakuumflicka Objekt: kudden stockholm
Jag har icke använt den då jag, likt allt annat min mormor släpar hem, fann den överflödig. Den har mest legat brevid min säng och samlat damm. Men nu lutade jag min ömma rygg mot den och vipps - den dör. Eller, den var ju död redan, men det är fan inte okej. Jag skällde ut min stackars mormor, som aldrig köper dun eller pälsar och faktiskt bara antog att det var en kudde i fodralet och inte proppat med dun. Jag skäms. Jag skäms åt IKEA. Och jag skäms över att ha lutat ryggen mot något som förmodligen har osakat lika mycket lidande som om jag skulle hålla dig i halsen och slita av ditt hår.
Det fanns så klart ingen synlig lapp på kudden heller, utan innuti finns två lappar; en med tvättråd och en med innehållet: Ytter/innetyg: 100% bommul, stoppning: andfjädrar.
Som ni kanske gissat så är jag emot detta. Jag bär inte päls, skinn eller dun. Jag kommer ihåg när repotaget om dunfarmarna gick på tv, jag satt hemma hos min dåvarandepojkväns päron och grät. Det var fika och jag kunde inte få i mig ett skit, jag förstår inte hur man kan behandla något så där. Djur, djur som är fullt kapabla till att känna smärta precis som vi. Men dom bara slet av dom dunet. 3 gånger cirkus plockar dom fåglarna levande innan dom avlivas.
Hur skulle du känna?
2 kommentarer:
Det jag finner komiskt är att man under flera flera år vetat att dundjuren lider oehört när man "framställer" dun men ingen brydde sig. Men så fort det kom upp på TV så brydde sig tydligen hela Sverige. Knas...
Jag skulle känna det fruktansvärt. Och jag kan hålla med Sebastian, speciellt med tanke på att många som sade att de ska sluta bära dun faktiskt äter kött också. Men samtidigt så finns det många som kritiserar det som också kritiserar köttindustrin och som var medvetna om att gässen/ankorna/änderna lider. Jag är en av dem och jag skulle aldrig köpa något med dun i. Enda gången jag gjort det var när jag var typ 12 och inte visste bättre.
Jag hade också skällt på min mormor! Iofs var hon råkristen och sade att djuren skapats av Gud för att vi ska äta dem, så hon hade nog inte brytt sig särskilt mycket.
Skicka en kommentar