Jag var kär i idén om Dig långt innan dess, så när jag såg Dig komma i blåsten med kläderna på sne och håret på sned. Det var mer än jag tålde.
Du sa: vems hår är gjort för sånt här, är det inte typiskt när man äntligen gjort sig lite fin men en främling så söt som du och en sax fixar allt.
Och plötsligt satt Du där i ditt kök som en olycklig ängel i jeans och t-shirt och alldeles för nära och jag hade aldrig sett något så vackert.
Du skär, skär som en laser och jag har inget vettigt försvar. Att ens försöka värja sig saknar mening, för Du skär. Skär som en laser och jag förlorar hur jag än gör. För Du inte är inte nån som man låser in och inte nån som man har.
Men när allt tog slut så försvann Du och enda sedan dess har jag dansat omkring på gator och in i sovrum, med ett halvt hjärta och mätt alla efter Dig och ingen är nåt att ha.
Och Du kan inte bara lämna mig så här och tro att jag inte ska falla, för jag vet att jag kommer falla.
Du skär, skär som en laser och jag har inget vettigt försvar. Att ens försöka värja sig saknar mening, för Du skär.
Skär som en laser och jag förlorar hur jag än gör. För Du är inte nån som man låser in och inte nån som man har.
I min fredagen-den-13-bok står det om Dig. Och bara om Dig. Från början till slut, men jag tänker inte ge upp det här. Då måste jag ge upp mitt eget liv. Bit ihop och sparka.Men jag vägrar... Jag ger inte upp Dig. Du är svår att leva med och omöjlig att leva utan.
Du sa: vems hår är gjort för sånt här, är det inte typiskt när man äntligen gjort sig lite fin men en främling så söt som du och en sax fixar allt.
Och plötsligt satt Du där i ditt kök som en olycklig ängel i jeans och t-shirt och alldeles för nära och jag hade aldrig sett något så vackert.
Du skär, skär som en laser och jag har inget vettigt försvar. Att ens försöka värja sig saknar mening, för Du skär. Skär som en laser och jag förlorar hur jag än gör. För Du inte är inte nån som man låser in och inte nån som man har.
Men när allt tog slut så försvann Du och enda sedan dess har jag dansat omkring på gator och in i sovrum, med ett halvt hjärta och mätt alla efter Dig och ingen är nåt att ha.
Och Du kan inte bara lämna mig så här och tro att jag inte ska falla, för jag vet att jag kommer falla.
Du skär, skär som en laser och jag har inget vettigt försvar. Att ens försöka värja sig saknar mening, för Du skär.
Skär som en laser och jag förlorar hur jag än gör. För Du är inte nån som man låser in och inte nån som man har.
I min fredagen-den-13-bok står det om Dig. Och bara om Dig. Från början till slut, men jag tänker inte ge upp det här. Då måste jag ge upp mitt eget liv. Bit ihop och sparka.Men jag vägrar... Jag ger inte upp Dig. Du är svår att leva med och omöjlig att leva utan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar