26 december 2oo7

Dear diary 

Ibland undrar jag vad som får mig att värdera mig själv så jävla lågt som jag ibland gör. Varför jag går ner på knä framför Dig och säger "visst, spotta på mig, bara jag får vara din en natt till."
Det är fan lågt, Kiah. Jävligt lågt.
Men det är inte det värsta, det värsta är att det finns typ två val.
Jag vet att folk gör som dem vill, det är bara att gilla läget. Gillar jag inte läget så kan jag välja att typ hoppa ifrån en bro.
Ja, faktiskt,  hur många val finns det liksom? Gillar jag inte läget, inte alls står ut med det så spelar det ingen roll från vilken sida av jorden jag inte står ur med det.
Och jag har redan valt så många gånger - jag har valt att inte stå ut.
Men bästfan så sitter jag här och väntar. Jag är nästan patetisk då jag sitter här och väntar & väntar på den där förändringen som jag vet måste komma.
På det där samtalet som jag bara vet kommer då jag skiter i mitt eget värde och visar att jag är hur lätt som helst att köra med.
Och hur många gånger jag än haft anledning att be Dig fara & flyga så gör jag det aldrig.
För jag vet att Du inte skulle komma med svansen mellan benen och be om ursäkt. Det ligger liksom inte i Din natur att be om ursäkt för Dina misstag.
Och jag hatar Din macho yta. Jag hatar hur jävla cool Du ska va i nåt RS-forum och hur mycket "vadå jag behöver ingen" Du låtsas vara.
Jag vet aldrig vad jag gjort för fel och jag vet aldrig hur jag ska göra. Jag hajar ingenting.
Men det finns ju nåt bra, långt där under alkoholistytan så finns nåt bra, annars hade jag väl fan inte tyckt om Dig.
Och Du bara flyr och flyr som om jag ställd någon sorts krav. Det har jag icke, det kommer jag icke göra.
Det var ett jävligt bryskt välkomnande tillbaks till verkligheten jag fick igår. Inte ett dugg nice.
Jag kan sitta här & ösa hur mycket skit jag vill över Dig nu, jag kommer aldrig spotta orden i ansiktet på Dig. Jag kommer aldrig missa en chans att få vara så där extra nära.
Och nästa gång vi talar kommer jag slicka dina fötter igen. Varför? Varför ger mig själv så jävla låg rank i min egen värld?
Vafan är krejjen med "dig"?
Jag kan radda upp alla jävla misstag och vara beredd att göra om dem allihop. Jag förstår inte mitt huvud.
Men herregud, jag förstår en mindre Ditt huvud.
Jag funderade på att ringa Dig igår ifrån min rosa telefon. Men det skulle förmodligen vara fett ovärt, fett onödigt då Du förmodligen la & knullade med någon random. Någon random som inte är jag.
Men det spelar ingen roll, jag måste hitta nåt jag med.
Nåt som inte är Du, nåt som ger mig lite värdighet tillbaks.
Men jag vet, jag skriver det här nu, i morgon slickar jag Dina insnöade fötter igen.