Men vad är väl en qournfilé från kryddan

Kände mig galet nervös när jag klev sakta upp för varje trappsteg till Ant, som för att verkligen memorisera alla trappsteg exakt, att jag tagit dom, att dom var på riktigt.
Väl framme plingade jag på dörren jag typ inte ens kom ihåg sist jag plingade på och väntade på 'motståndarsidans' gensvar.
Dom öppnade och jag fick ett "whats up niggah?" när jag knöt av mig skorna, "jag önskar jag kunde säga detsamma" svarade jag skämtsamt.
M låg och slaggade i fåtöljen medan jag slängde skitsaker i min ryggsäck. Stämningen var inte helt becksvart men tung som fan.
Jag lämnade vardagsrummet för att hämta det viktigaste just då: mat. Men upptäckte då att de fanns i princip inte något mat kvar, och jag ägnade några sekunder åt att fundera över var mitt välfyllda kylfack gömt alla qournskit.
Ant sa att han mindes att de funnits massa mat och att jag kunde få cash för det, so far so good.
Ända tills M vaknar och börjar jiddra om att jag inte borde kräva pengar och jag krävde inga pengar. Jag ryckte på axlarna åt den spårlöst försvunna maten och han tyckte typ att de va årets hassling.
Jag skyndade mig där ifrån och mötte min underbara i porten. Matt, arg och nertryckt var väl sammanfattningen av hela händelsen.
Jag kände mig matt, så fruktansvärt matt.