Men med två kassar 7,5or så hoppades jag på att minnet av Rimbovistelsen skulle bli hyfsat blurrig mest.
Det blev den. Vi begav oss till Gary och en lya full med rockers och diverse instrument. Jag satt ungefär på samma ställe i soffan hela kvällen och drack och drack och drack, och sen har jag fan ingen aning om hur jag kom till Norrtälje, eller in på G heller för den delen.
Men där var vi, och 2 cider fick jag i mig från typ 22-01 när våga fabulösa krogar här i N-town stänger och låser.
Men sen vaknade jag dagen efter: bakis, naken och inte ett jävla minne från gårdagen.
Lyckat? Inte en susning, men spännande som fean att vara aprak iallafall. På bärs?! Har typ icke hänt sen jag var 13 eller nåt, så det var ju lyckat iallafall. Det bästa var väl att jag var med den bästa. Det är ju fan bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar